{"id":1691,"date":"2023-11-14T07:45:18","date_gmt":"2023-11-14T06:45:18","guid":{"rendered":"https:\/\/dr\u00e4ttingeg\u00e5rd.se\/?page_id=1691"},"modified":"2026-04-19T11:29:49","modified_gmt":"2026-04-19T09:29:49","slug":"historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/dr\u00e4ttingeg\u00e5rd.se\/?page_id=1691","title":{"rendered":"Historia"},"content":{"rendered":"
\n
\n\t

En historisk tillbakablick p\u00e5 Drettinge\/Dr\u00e4ttinge under 1900-talet<\/u><\/span><\/strong><\/p>\n

(Bytte stavning i kyrkoboken n\u00e5gon g\u00e5ng mellan augusti och oktober 1919)<\/p>\n

P\u00e5 en karta fr\u00e5n sent 1700-tal framg\u00e5r att Lyck\u00e5s S\u00e4teri med Drettinge hade tre brukningscentra dels ett vid den nuvarande ladug\u00e5rden p\u00e5 Lyck\u00e5s med \u00e5krar fr\u00e5n Sk\u00e4rstad \u00c4ngen till och med Lyck\u00e5s nuvarande tv\u00e5an, ett vid Lilla Lyck\u00e5s med \u00e5krarna Lyck\u00e5s etta och Dr\u00e4ttinges etta och tv\u00e5a (Lyck\u00e5s 19<\/sup>) och ett d\u00e4r nuvarande huvudbyggnad p\u00e5 Dr\u00e4ttinge ligger med resten av Dr\u00e4ttinge \u00e5krar. Vad som fanns nordv\u00e4st om landsv\u00e4gen p\u00e5 Lyck\u00e5s framg\u00e5r inte f\u00f6r det finns inte med p\u00e5 kartan och tillh\u00f6rde sannolikt inte Lyck\u00e5s d\u00e5.<\/p>\n

\u00a0 P\u00e5 karta uppr\u00e4ttad 1880 \u2013 81 fanns p\u00e5 Drettinge tv\u00e5 ladug\u00e5rdar en d\u00e4r nuvarande ladug\u00e5rd ligger och en s\u00f6der om Jordstopsv\u00e4gen som d\u00e5 inte gick till Jordstorp utan till Krubbarp med en mindre avstickare till Jordstorp.<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>

\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
  • \n\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t
    <\/div>\t\t<\/li>\n\t\t<\/ul>\t\t\t\t
      \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
    1. <\/a><\/li>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/ol>\n\n\t\t\t\t
      \n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/em>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t
      \n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/em>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div><\/div><\/div><\/div>
      \t\t\t\t
      \n\t\t\t\t\t\t\t
    2. \n\t\t\t\t\t
      \n\t\t\t
      \n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t
      <\/div>\t\t<\/li>\n\t\t<\/ul>\t\t\t\t
        \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
      1. <\/a><\/li>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/ol>\n\n\t\t\t\t
        \n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/em>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t
        \n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/em>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
        \n
        \n\t

        \u00c4garl\u00e4ngd<\/u><\/strong><\/p>\n

        Dr\u00e4ttinge \u00e4gdes tillsammans med Lyck\u00e5s av greve Hamilton fram till 1917 d\u00e5 Lyck\u00e5s AB bildades och blev \u00e4gare fram till 1923. Styrelsen f\u00f6r Lyck\u00e5s AB bestod d\u00e5 av landsh\u00f6vdingen Nils Gustaf Ringstrand, och direkt\u00f6rerna Iwar Lindeberg och Carl Gideon Johansson, alla i Stockholm, konsuln Uno Steinholtz i V\u00e4stervik j\u00e4mte direkt\u00f6ren Frans Wilhelm Sch\u00fcllerqvist \u00e5 Lyck\u00e5s G\u00e5rd med direkt\u00f6ren Nils Johan Larsson i Nissaryd, L\u00e5ngseryds socken, och advokaten Axel Fahlstr\u00f6m i J\u00f6nk\u00f6ping s\u00e5som suppleanter.<\/p>\n

        \u00a0 1923 k\u00f6ptes Dr\u00e4ttinge g\u00e5rd av gods\u00e4gare F A\u00a0\u00a0 Pettersson (1868 \u2013 1928) kallad \u201dHusapelle\u201d f\u00f6r en k\u00f6peskilling av 434\u00a0000 kr. I k\u00f6pet ingick \u00e4ven 15\u00a0000 kwh fri elkraft av de 55\u00a0000 som Lyck\u00e5s AB erh\u00e5llit n\u00e4r man 1917 s\u00e5lde sin vattenr\u00e4tt i Edeskvarna\u00e5n samt Hanefors kvarn och Edefors kvarn och s\u00e5g med tillh\u00f6rig jord till J\u00f6nk\u00f6pings stad. Han \u00e4gde \u00e4ven sedan tidigare Str\u00f6msholm i Lekeryd. 1924 k\u00f6pte han till ytterligare ett skogsomr\u00e5de kallat Ekhagen f\u00f6r 9\u00a0000 kr i k\u00f6pet ingick inte ekarna som var gr\u00f6vre \u00e4n 12\u201d ca 30 cm f\u00f6r de var redan s\u00e5lda med avverkningsr\u00e4tt till AB J\u00f6nk\u00f6pings Snickerifabrik, det \u00e4r samma omr\u00e5de som vi idag kallar f\u00f6r Ekeskogen trots att det \u00e4r betesmark.<\/p>\n

        \u00a0 Det Dr\u00e4ttinge som s\u00e5ldes ifr\u00e5n Lyck\u00e5s nu var inte detsamma som en g\u00e5ng lades ihop med Lyck\u00e5s, nu hade \u00e5kerarealen ut\u00f6kats med Lyck\u00e5s 19<\/sup>, nuvarande 1:an och 2:an, medan en hel del av Dr\u00e4ttingeskogen stannade kvar p\u00e5 Lyck\u00e5s.<\/p>\n

        \u00a0 Den 15 juli 1929 k\u00f6pte Birger Svensson (1877 \u2013 1940) Dr\u00e4ttinge av d\u00f6dsboet efter F A Pettersson.<\/p>\n

        \u00a0 Birger Svensson var i v\u00e4stra Sverige k\u00e4nd som framg\u00e5ngsrik jordbrukare fr\u00e5n den tid han innehade Str\u00f6ms s\u00e4teri vid Lilla Edet s\u00f6der om V\u00e4nern. Han s\u00e5lde emellertid Str\u00f6ms s\u00e4teri antagligen f\u00f6r att han fick bra betalt och att han dessutom ville k\u00f6pa en g\u00e5rd i Halland varifr\u00e5n han kom fr\u00e5n b\u00f6rjan. Str\u00f6ms S\u00e4teri bestod av mycket skog, vilket inte var Birgers stora intresse dessutom \u00e4r Dalsland v\u00e4ldigt nederb\u00f6rdsrikt som inneb\u00e4r en besv\u00e4rlig v\u00e4xtodling, det regnar p\u00e5 h\u00f6et och det g\u00e5r s\u00e4llan att s\u00e5 h\u00f6sts\u00e4d d\u00e5 det alltid \u00e4r bl\u00f6tt, vilket \u00e4ven den nuvarande \u00e4garen av Str\u00f6m klagar p\u00e5. Han hittade emellertid ingen l\u00e4mplig g\u00e5rd i Halland utan han var \u00e4nda uppe i S\u00f6rmland och letade g\u00e5rdar. Det ber\u00e4ttas att n\u00e4r Birger Svensson p\u00e5 v\u00e4g till Stockholm, d\u00e4r familjen bodde en kort period, med bilen passerade Dr\u00e4ttinge s\u00e5 bl\u00e5ste hatten av varvid han tog sig en extra titt p\u00e5 g\u00e5rden och blev f\u00f6rtjust i den och n\u00e4r han fick h\u00f6ra att den var till salu s\u00e5 slog han till. Birger k\u00f6rde inte bilen sj\u00e4lv utan det var hans son Eric. Birger hade visserligen k\u00f6rkort men kunde inte k\u00f6ra bil, k\u00f6rkortet fick han sedan han lyckats backa bilen genom ett fotbollsm\u00e5l, att backa med bilen tyckte han inte var v\u00e4rre \u00e4n att backa med h\u00e4st och vagn och det kunde han.<\/p>\n

        \u00a0 Birger kunde inte bara k\u00f6ra h\u00e4st, han \u00e4gnade sig \u00e4ven \u00e5t h\u00e4stavel och fick pris f\u00f6r h\u00e4stavelns fr\u00e4mjande (sk\u00e5depenningar) med b\u00e5de Oskar II Sveriges och Norges konung och Gustaf V Sveriges G\u00f6tes och Vendes konung p\u00e5 baksidan. Han fick \u00e4ven pris f\u00f6r n\u00f6tboskapsavelns befr\u00e4mjande fr\u00e5n G\u00f6teborgs och Bohus l\u00e4ns- samt J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4ns kongl. Hush\u00e5llningss\u00e4llskap.<\/p>\n

        \u00a0Birger Svensson var f\u00f6rutom duktig jordbrukare en aff\u00e4rsman, han s\u00e5lde ju delar av Dr\u00e4ttinge men k\u00f6pte ist\u00e4llet fastigheter i J\u00f6nk\u00f6ping bl.a. en i kvarteret Abisko.<\/p>\n

        \u00a0 Birger hade m\u00e5nga syskon han var \u00e4ldste sonen i en syskonskara best\u00e5ende av sexton barn och tv\u00e5 fosterbarn. Det f\u00f6ddes tv\u00e5 pojkar och en flicka, tv\u00e5 pojkar och en flicka och s\u00e5 h\u00f6ll det p\u00e5 det betyder att det blev dubbelt s\u00e5 m\u00e5nga pojkar som flickor en av br\u00f6derna flyttade till Amerika och blev byggm\u00e4stare en var en period apotekare i J\u00f6nk\u00f6ping men de flesta blev jordbrukare. Det ber\u00e4ttas att n\u00e4r Birger var p\u00e5 stan kom en flicka fram till honom och sa hej Birger varf\u00f6r han senare fr\u00e5gade sina kamrater vad det var f\u00f6r en s\u00f6t flicka upplyste de honom om att det var din syster. Vidar en av br\u00f6derna hade aff\u00e4r i Varberg han hj\u00e4lpte sedan Birger med bokf\u00f6ring p\u00e5 Str\u00f6ms s\u00e4teri och k\u00f6pte sedan g\u00e5rden Bj\u00f6rnhult utanf\u00f6r Falkenberg. Vidars son Bengt var mer intresserad av att flyga \u00e4n av jordbruk varf\u00f6r han anlade ett flygf\u00e4lt. Den g\u00e5rden k\u00f6ptes senare av Falkenbergs kommun och d\u00e4r finns nu \u00e4ven en golfbana. Birgers yngste bror var den som fick ta hand om f\u00e4derneg\u00e5rden Angeryd som nu drivs av hans son Bengt Stener f\u00f6r \u00f6vrigt sannolikt det vanligaste namnet inom sl\u00e4kten.<\/p>\n

        Fastigheter som tillh\u00f6rde Dr\u00e4ttinge enl. lantm\u00e4tare B Norman 27\/7 1929<\/u><\/strong><\/p>\n

        Dr\u00e4ttinge Skatteg\u00e5rd 13\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 <\/sup>124,742 ha\u00a0\u00a0\u00a0 d\u00e4rav \u00e5ker \u00a0\u00a0\u00a0 26,474\u00a0\u00a0 \u00e4ng\u00a0 1,891<\/p>\n

        Dr\u00e4ttinge Norrg\u00e5rd 23<\/sup>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0 94,333\u00a0 \u201d\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 30,532\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 1,594<\/p>\n

        Dr\u00e4tting S\u00f6derg\u00e5rd 33<\/sup>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0 66,65\u00a0\u00a0\u00a0 \u201d\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 36,389\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 4,709<\/p>\n

        Dr\u00e4ttinge \u00d6sterg\u00e5rd 43<\/sup>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0 28,41\u00a0\u00a0\u00a0 \u201d\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 13,444\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 2,533<\/p>\n

        Stefansdal 11<\/sup>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0 7,565\u00a0 \u201d\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0 7,565<\/p>\n

        Lyck\u00e5s 19<\/sup>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0 37,28\u00a0\u00a0\u00a0 \u201d\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 37,28<\/p>\n

        Brunkulla 13<\/sup> *\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0 51,29\u00a0\u00a0\u00a0 \u201d\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ingen specifikation<\/p>\n

        Jordstorp 13<\/sup>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0 38\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u201d\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 -\u00a0\u00a0\u00a0 \u201d\u00a0\u00a0\u00a0 -<\/p>\n

        Krubbarp 13<\/sup>\u00a0 *\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0 42,95\u00a0\u00a0\u00a0 \u201d\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 -\u00a0\u00a0\u00a0 \u201d\u00a0\u00a0\u00a0 -<\/p>\n

        M\u00e5len 13<\/sup>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 *\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0 82,23<\/u>\u00a0\u00a0\u00a0 \u201d\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 -\u00a0\u00a0\u00a0 \u201d\u00a0\u00a0\u00a0 -<\/p>\n

        Summa\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 573,45 ha \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 151,684\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 10,272<\/p>\n

        \u00a0 <\/sup><\/p>\n

        \u00a0* Dessa fastigheter samt del av Dr\u00e4ttinge Skatteg\u00e5rd (Ny\u00e4ngen) s\u00e5lde Birger under 1931 och 1932, 1936 s\u00e5lde han 143,33 hektar av skogen. Den 14 mars 1936 k\u00f6pte Birger Dr\u00e4ttinge 51<\/sup> av J\u00f6nk\u00f6ping-Gripenbergs Jernv\u00e4gsaktiebolags konkursbo. Nuvarande areal \u00e4r 375 ha varav ca 150 ha \u00e5ker och 45 ha beten.<\/p>\n

        \u00a0 \u00c5r 1940 \u00f6vertogs g\u00e5rden av Birgers son Eric Stener. Eric ville egentligen inte bli bonde utan han ville bli ingenj\u00f6r f\u00f6r det var tekniken som var hans stora intresse men det fick han inte f\u00f6r sin far. Eric s\u00e5lde i sin tur redan 1957 g\u00e5rden till sina minder\u00e5riga barn Karin, Bengt, Ragnar och Sven. Denna f\u00f6rs\u00e4ljning gjordes enbart av skattetekniska sk\u00e4l. Eric fortsatte att arrendera och bruka g\u00e5rden fram till 1967 d\u00e5 han av h\u00e4lsosk\u00e4l var tvungen att sluta enbart 57 \u00e5r gammal. Driften \u00f6vertogs formellt av Bengt den 1 januari 1968 som genom AB Bremora sedan dess arrenderadar Dr\u00e4ttinge.<\/p>\n

        \u00a0 Erics intresse f\u00f6r teknik b\u00f6rjade redan i barndomen han byggde radioapparater och han hade \u00e5ngmaskin och andra tekniska prylar som hans s\u00f6ner sedan lekte s\u00f6nder. Redan som sexton\u00e5ring fick han b\u00f6rja k\u00f6ra bil, han fick tillst\u00e5nd av tre landsfiskaler i Dalsland att inom deras distrikt k\u00f6ra bil utan k\u00f6rkort om n\u00e5gon med k\u00f6rkort satt j\u00e4mte och det gick ju bra eftersom Birger hade k\u00f6rkort. N\u00e4r han sedan kom till Dr\u00e4ttinge fortsatte han med det tekniska det gjordes m\u00e5nga redskap som sattes p\u00e5 traktorerna f\u00f6r att underl\u00e4tta arbetet, det byggdes r\u00e4ls i ladug\u00e5rden med vinsch f\u00f6r att l\u00e4tt f\u00e5 in ensilaget. N\u00e4r kriget kom var han bland de f\u00f6rsta att s\u00e4tta gengas p\u00e5 bilen \u00e4ven en bandtraktor f\u00f6rs\u00e5gs med gengas.<\/p>\n

        \u00a0 N\u00e5gon \u00f6verdriven f\u00f6reningsm\u00e4nniska var inte Eric men han var medlem i Slakteri- och mejerif\u00f6reningarna det fanns inte n\u00e5got val. Centralf\u00f6reningen (nuvarande Lantm\u00e4nnen) var inte Birger med i och till en b\u00f6rjan inte Eric heller, men s\u00e5 sm\u00e5ningom gick han med. I \u00f6vrigt var han aktiv i Hemv\u00e4rnet, var stf. Hemv\u00e4rnschef, v\u00e4rnplikten gjorde han som mekaniker vid flyget. Han var vidare medlem i Lions J\u00f6nk\u00f6pingsf\u00f6rening och medlem i H\u00f6gerpartiet i Sk\u00e4rstad, han hade dock inga politiska uppdrag f\u00f6rutom en mandatperiod som suppleant i H\u00e4lsov\u00e5rdsn\u00e4mnden.<\/p>\n

        1979 s\u00e5lde Karin sin andel i g\u00e5rden till sina tre br\u00f6der.<\/p>\n

        1999 k\u00f6pte Bengt och hans hustru Eva Ragnars andel i G\u00e5rden i samband med den aff\u00e4ren fick Ragnar den tomt d\u00e4r den gamla s\u00e5gen ligger och han har sin verkstad f\u00f6r sina entreprenadmaskiner.<\/p>\n

        2016 s\u00e5lde Sven sin andel i g\u00e5rden till Bengt och Evas son Claes<\/p>\n

        2021 s\u00e5lde Bengt och Eva sina andelar i g\u00e5rden till Claes som nu \u00e4r ensam \u00e4gare av g\u00e5rden<\/p>\n

        \u00a0 Bengt arbetade p\u00e5 g\u00e5rden efter realexamen gick sedan en vinterkurs och en kontrollassistentkurs\u00a0 p\u00e5 Lantbruksskolan i Tenhult. V\u00e4rnplikten gjorde Bengt p\u00e5 Ing 2 i Eksj\u00f6, blev uttagen som maskinf\u00f6rare och slutade som kockgruppchef.<\/p>\n

        \u00a0 Den 1 april 1967 b\u00f6rjade Bengt p\u00e5 Dr\u00e4ttinge igen och fr\u00e5n och med den 1 januari 1968 tog han \u00f6ver driften och har firat 40-\u00e5rs jubileum som brukare av Dr\u00e4ttinge G\u00e5rd. Under 1970 arbetade Bengt dessutom som ombudsman f\u00f6r Moderata Ungdomsf\u00f6rbundet och har \u00e4ven senare varit deltidsanst\u00e4lld i samband med valr\u00f6relser.<\/p>\n

        \u00a0 Den 17 oktober 1970 gifte sig Bengt med Eva Fr\u00f6berg som d\u00e5 var p\u00e5 v\u00e4g att utbilda sig till f\u00f6rskolel\u00e4rare men hon fick egna barn att ta hand om och har sedan dess \u00e4ven varit aktiv i driften av Dr\u00e4ttinge. Bengt har under perioder varit deltidspolitiker och d\u00e5 det var Eva som fick sk\u00f6tta det mesta p\u00e5 G\u00e5rden.<\/p>\n

        \u00a0 \u00c4ven Ragnar och Sven har varit anst\u00e4llda p\u00e5 Dr\u00e4ttinge de b\u00f6rjade efter avslutad skolg\u00e5ng. Ragnar b\u00f6rjade som traktorf\u00f6rare och var den som fick k\u00f6ra gr\u00e4vmaskin n\u00e4r en s\u00e5dan k\u00f6ptes in. Det blev s\u00e5 sm\u00e5ningom fler gr\u00e4vmaskiner och Ragnar \u00f6vertog s\u00e5 sm\u00e5ningom den verksamheten.<\/p>\n

        \u00a0Tack vare Bengts sv\u00e4rfar som var byr\u00e5chef p\u00e5 ASEA och hade beh\u00f6righet inom el kunde man starta en elfirma som g\u00e5rden har haft stor nytta av. P\u00e5 1970-talet var det mycket som byggdes om p\u00e5 Dr\u00e4ttinge. Bl.a. skulle mycket el kopplas till spannm\u00e5lsmagasinet efter Bengts ritningar.<\/p>\n

        \u00a0 \u00a0\u00a0Sven fick \u00e4ven ta hand om spannm\u00e5lshanteringen f\u00f6rutom att han till och fr\u00e5n fick s\u00e4tta sig p\u00e5 en traktor. 1981 slutade Sven och b\u00f6rjade arbeta p\u00e5 det som idag heter ABB.<\/p>\n

        December 2002 b\u00f6rjade fj\u00e4rde generationen Stener att p\u00e5 heltid arbeta p\u00e5 Dr\u00e4ttinge. Det \u00e4r Claes enda sonen och yngst av Bengt och Evas fyra barn. Efter studenten 2000 arbetade han utanf\u00f6r g\u00e5rden ett par \u00e5r. Nu st\u00e5r Claes f\u00f6r driften av g\u00e5rden.<\/p>\n

        Ekonomibyggnaderna p\u00e5 Dr\u00e4ttinge<\/u><\/strong><\/p>\n

        \u00a0 Den nuvarande ladug\u00e5rden byggdes av Lyck\u00e5s AB och stod f\u00e4rdig 1920. Ladug\u00e5rden rymde ca 70 mj\u00f6lkkor med rekrytering.<\/p>\n

        \u00a0Vid 1926-\u00e5rs inventering fanns bland ladug\u00e5rdsinventarierna bl.a. en separator m. elmotor 225:-, Alfa-Laval mj\u00f6lkmaskinsanl\u00e4ggning m. elmotor och 8 st mj\u00f6lkapparater 2.700:- och en varmvattenberedare 130:-.<\/p>\n

        \u00a0\u00a0F\u00f6r att f\u00e5 in fodret till djuren i ladug\u00e5rden fanns det fyra stycken r\u00e4nnebroar och m\u00f6jlighet att k\u00f6ra uppe p\u00e5 skullen och i ladan. I b\u00f6rjan av 30-talet byggdes ladug\u00e5rden om och en hiss sattes in f\u00f6r att ist\u00e4llet kunna hissa in fodret.<\/p>\n

        \u00a0 Kvalit\u00e9n p\u00e5 mj\u00f6lken var viktig \u00e4ven f\u00f6rr, redan 1940 sattes den f\u00f6rsta mekaniska kylanl\u00e4ggningen in en ALFA djupkylningsanl\u00e4ggning Modell E. T.<\/p>\n

        \u00a01942 byggdes en betongsilo f\u00f6r ensilage materialet till den kom fr\u00e5n Eskilstuna Cementfabrik. Den f\u00f6ljdes sedan av tre ensilagesilos byggda i tr\u00e4, den f\u00f6rsta byggdes 1946 de andra tv\u00e5 n\u00e5got senare. Gr\u00e4set som skulle ensileras hissades med hj\u00e4lp av den hissen, men de t\u00f6mdes f\u00f6r hand. Betongsilon och den f\u00f6rsta tr\u00e4silon revs 2020 f\u00f6r att ge plats till halmf\u00f6rvaring.<\/p>\n

        \u00a0\u00a0Ett antal g\u00e5nger byggdes ladug\u00e5rden om och nya utg\u00f6dslingsanordningar sattes in men alltid med samma resultat de h\u00f6ll n\u00e5gra \u00e5r sedan var det dags att byta. F\u00f6r att slippa kr\u00e5nglade utg\u00f6dslingar och f\u00f6r att rationalisera ladug\u00e5rdsarbetet byggdes ladug\u00e5rden 1958 om till kall l\u00f6sdrift och med mj\u00f6lkning i ett separat mj\u00f6lkstall typ Alfa Laval fiskben d\u00e4r mj\u00f6lkaren stod i en grop med korna p\u00e5 b\u00e4gge sidor. Idag byggs alla nya ladug\u00e5rdar med l\u00f6sdrift men 1958 var lite f\u00f6r tidigt och intresset hos Eric Stener var mer f\u00f6r det tekniska och mindre f\u00f6r korna dessutom var ekonomin i mj\u00f6lkproduktionen d\u00e5lig medan spannm\u00e5lsodling var betydligt b\u00e4ttre varf\u00f6r mj\u00f6lkkorna s\u00e5ldes.<\/p>\n

        \u00a0\u00a01969 kom n\u00e4sta omdaning av ladug\u00e5rden och ladan rensades fr\u00e5n allt on\u00f6digt och hyrdes ut till Husqvarna AB som anv\u00e4nde det till lager i n\u00e5gra \u00e5r.<\/p>\n

        \u00a0 Den delen av ladug\u00e5rden som var byggd till h\u00e4ststall byggdes om i mitten av 50-talet. Kvar blev ett stall f\u00f6r 4 h\u00e4star och s\u00e5 blev det garage f\u00f6r 3 traktorer och i resten byggdes en spannm\u00e5lsanl\u00e4ggning med tork och lager f\u00f6r ca 250 ton spannm\u00e5l. Men redan 1931 fanns planer p\u00e5 att anv\u00e4nda delar av h\u00e4ststallet till spannm\u00e5lsmagasin, en offert togs in fr\u00e5n Svenska Fl\u00e4ktfabriken p\u00e5 fyra spannm\u00e5lssilos med luftning, n\u00e5gon aff\u00e4r blev det dock inte d\u00e5. Under b\u00f6rjan av 70-talet blev det \u00e5ter f\u00f6r\u00e4ndringar i det gamla stallet, traktorgaragen och stallet slogs ihop och taket h\u00f6jdes i en del och det blev en verkstad d\u00e4r alla maskiner kunde k\u00f6ras in och repareras. Spannm\u00e5lsmagasinet kompletterades med ytterligare en tork och utlastningsfickor.<\/p>\n

        \u00a0 Husqvarna AB byggde lager p\u00e5 annat h\u00e5ll samtidigt som Staten inte l\u00e4ngre st\u00f6ttade industrin med lagerst\u00f6d och d\u00e4rmed upph\u00f6rde uthyrningen till lager. Ladan anv\u00e4ndes d\u00e5 till maskinhall och spannm\u00e5lslager och ladug\u00e5rden byggdes delvis om till potatislager och resten anv\u00e4ndes s\u00e5 sm\u00e5ningom till f\u00e5rhus.<\/p>\n

        \u00a0 Den senaste ombyggnaden av ladug\u00e5rden och ladan gjordes 1996 -1999 f\u00f6r att passa den nuvarande djurh\u00e5llningen.<\/p>\n

        \u00a0 Spannm\u00e5lsmagasinet byggdes ut ytterligare 2002 \u2013 2003 d\u00e5 verkstaden fr\u00e5n tidigt 70-tal fick stryka p\u00e5 foten och d\u00e4r byggdes en ny spannm\u00e5lsmottagning tv\u00e5 nya torkar ett antal nya spannm\u00e5lsfickor.<\/p>\n

        \u00a0G:a magasinet \u00e4r byggt p\u00e5 1700-talet, p\u00e5 f\u00f6rsta planet var det stall innan nuvarande ladug\u00e5rd byggdes och resten av huset var magasin i tv\u00e5 plan. Huset byggdes till i b\u00f6rjan av 1900-talet f\u00f6r att f\u00e5 plats med gr\u00f6pkvarn f\u00f6r att mala foder till djuren och mer spannm\u00e5l. Byggnaden anv\u00e4ndes som spannm\u00e5lsmagasin fram till mitten av 1950-talet d\u00e5 den verksamheten flyttades till ladug\u00e5rden. Tillbyggnaden revs i slutet av 1960-talet den var byggd av reglar och plank och var i d\u00e5ligt skick medan den ursprungliga delen \u00e4r timrad.<\/p>\n

        \u00a0 Redan p\u00e5 den gamla ladug\u00e5rdens tid fanns det ett v\u00e5ghus som det gick att k\u00f6ra igenom med h\u00e4st och vagn. V\u00e5gen anv\u00e4ndes f\u00f6r att v\u00e4ga sk\u00f6rden och \u00e4ven djuren l\u00e4r ha v\u00e4gts ibland. I v\u00e5ghuset fanns \u00e4ven ett f\u00f6rr\u00e5d och tv\u00e5 utedass. V\u00e5ghuset revs i samband med att maskinhallen byggdes.<\/p>\n

        N\u00e4r nuvarande ladug\u00e5rd byggdes, byggdes \u00e4ven en vagnbod med plats f\u00f6r vagnar och maskiner d\u00e4r fanns \u00e4ven sm\u00e5 redskapsskjul med l\u00e5s d\u00e4r de anst\u00e4llda hade sina redskap. \u00c4ven vagnboden revs f\u00f6r att ge plats f\u00f6r maskinhallen.<\/p>\n

        \u00a0 \u00c5r 2000 stod en ny maskinhall p\u00e5 n\u00e4stan 1 000 m2<\/sup> f\u00e4rdig i denna inryms dessutom en modern verkstad och ett v\u00e4l tilltaget utrymme f\u00f6r personal b\u00e4gge med golvv\u00e4rme samt ett pannrum med en stor halm\/vedpanna p\u00e5 ca 500 kw. V\u00e4rmepannan anv\u00e4ndes \u00e4ven f\u00f6r uppv\u00e4rmning av bost\u00e4derna och f\u00f6r spannm\u00e5lstorkning \u00e4ven ladug\u00e5rden kan f\u00e5 v\u00e4rme fr\u00e5n pannan.<\/p>\n

        G\u00e5rdens v\u00e4llingklocka<\/u><\/p>\n

        \u00a0 V\u00e4llingklockan l\u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan h\u00e4ngt p\u00e5 bostadshuset som \u00e4ven inneh\u00f6ll mejeriet, flyttades sedan till ett hus strax j\u00e4mte som inneh\u00f6ll g\u00e5rdssmedja och brygghus, det var d\u00e4r man d\u00e5 \u201dst\u00e4llde ut\u201d de anst\u00e4llda, detta hus revs tidigt 50-tal. N\u00e4r vagnboden byggdes i b\u00f6rjan av 20-talet var det naturligare att samla de anst\u00e4llde d\u00e4r och d\u00e4rf\u00f6r flyttades v\u00e4llingklockan dit. N\u00e4r huvudbyggnadens fasad renoverades och taket lades om1990, sattes v\u00e4llingklockan upp p\u00e5 dess tak och anv\u00e4ndes inte nu l\u00e4ngre f\u00f6r att kalla de anst\u00e4llda till arbete.<\/p>\n

        * st\u00e4llde ut =samlades f\u00f6r att f\u00e5 dagens arbetsuppgifter.<\/p>\n

        Bostadsbyggnader<\/u><\/p>\n

        \u00a0 \u201dHusapelle\u201d som k\u00f6pte g\u00e5rden 1923 var byggm\u00e4stare och han byggde nuvarande Corp de Logi f\u00f6r sig och sin f\u00f6rvaltare Georg Eriksson och det stod f\u00e4rdigt 1925. Sj\u00e4lv bodde \u201dHusapelle\u201d p\u00e5 andra v\u00e5ningen han inredde ocks\u00e5 vinden f\u00f6r sina barn n\u00e4r de kom p\u00e5 bes\u00f6k. Hans hustru tyckte att Dr\u00e4ttinge l\u00e5g f\u00f6r l\u00e5ngt ut p\u00e5 landet d\u00e4rf\u00f6r hade de kvar en l\u00e4genhet \u00e4ven i J\u00f6nk\u00f6ping. N\u00e4r huset var f\u00e4rdigt tyckte han att det s\u00e5g f\u00f6r smalt ut, d\u00e4rf\u00f6r byggde han till ett rum i s\u00f6der f\u00f6r att det skulle se lite pampigare ut n\u00e4r man kommer fr\u00e5n J\u00f6nk\u00f6ping, i den utbyggnaden inrymdes \u00e4ven ett garage. Huvudbyggnaden byggdes sedan om av Eric Stener 1953 och det blev d\u00e5 en l\u00e4genhet ist\u00e4llet f\u00f6r tv\u00e5.<\/p>\n

        Ombyggnaden blev till ett stort bekymmer f\u00f6r Eric, den anlitade byggm\u00e4stare blev sjuk vilket innebar att bygget blev f\u00f6rsenat och dyrare \u00e4n ber\u00e4knat. Dessutom vaknade Taxeringsn\u00e4mnden med dess ordf\u00f6rande Karl Boo och man godk\u00e4nde inte de avdrag som Eric h\u00e4vdade var underh\u00e5ll. N\u00e4sta instans L\u00e4nsr\u00e4tten godk\u00e4nde lite mer som avdrag och slutligen Kammarr\u00e4tten gick \u00e4nnu lite l\u00e4ngre men allt gick inte igenom. Det slutade inte med detta, nu f\u00f6ljde ett antal \u00e5r som Taxeringsn\u00e4mnden nagelfor Erics deklarationer med en massa skriverier som f\u00f6ljd.<\/p>\n

        \u00a0 \u00c5r 1960 lagom till Eric 50-\u00e5rsdag togs balkongen bort och en ny entre byggdes, synd tycker vi idag f\u00f6r huset f\u00f6rlorade en del av sin karakt\u00e4r. Anledningen till att balkongen revs var att golvet inte var t\u00e4tt och d\u00e4rmed rasade det putsade taket under balkongen.<\/p>\n

        \u00a01971 var det \u00e5ter dags f\u00f6r en ombyggnad d\u00e5 det \u00e5ter blev tv\u00e5 l\u00e4genheter en f\u00f6r Rut Stener och en f\u00f6r Bengt o Eva. S\u00e5 var det fram till 1980 d\u00e5 Rut tillsammans med Ragnar och Sven flyttade ner till \u201dBygget\u201d d\u00e5 blev det \u00e5terigen en l\u00e4genhet. 1990 till\u00e4ggsisolerades huset och fasaden reveterades p\u00e5 nytt och takteglet byttes och blev svart ist\u00e4llet f\u00f6r r\u00f6tt och v\u00e4llingklockan blev pricken \u00f6ver iet. 2014 byggdes huset \u00e5ter om till tv\u00e5 l\u00e4genheter n\u00e4r Claes med familj flyttade in i halva huset.<\/p>\n

        \u201dHusapelle\u201d bedrev en intensiv s\u00e5gverksamhet och beh\u00f6vde bost\u00e4der f\u00f6r sina arbetare och byggde ett hus med fyra l\u00e4genheter vid s\u00e5gen som l\u00e5g mellan landsv\u00e4gen och Landsj\u00f6n, det huset fick heta \u201dBygget\u201d under m\u00e5nga \u00e5r och det \u00e4r \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge det sista bostadshuset som \u00e4r byggt p\u00e5 Dr\u00e4ttinge. Han byggde \u00e4ven om gamla huvudbyggnaden fr\u00e5n 1700-talet som d\u00e5 var i d\u00e5ligt skick och satte p\u00e5 takkupor och inredde \u00e4ven vinden till bost\u00e4der. Dessa b\u00e5da hus var i bruk fram till mitten av 1950-talet men var d\u00e5 omoderna och beh\u00f6vdes inte f\u00f6r bost\u00e4der d\u00e5 antalet anst\u00e4llde p\u00e5 g\u00e5rden hade minskat betydligt och n\u00e5gon verksamhet vid s\u00e5gen ej bedrevs. Byggnaden vid s\u00e5gen \u201dBygget\u201d rustades upp igen 1980.<\/p>\n

        \u00a0 P\u00e5 g\u00e5rden finns ytterligare ett bostadshus fr\u00e5n 1700-talet d\u00e4ri fanns \u00e4ven mejeri p\u00e5 1800-talet. 1944 byggdes det om till 4 l\u00e4genheter, d\u00e4r var tidigare 8 l\u00e4genheter om ett rum och k\u00f6k. D\u00e4r \u00e4r fortfarande 4 l\u00e4genheter med modern standard. Huset moderniserades ytterligare av Eric Stener 1957 och ett nytt hus med l\u00e4genhetsf\u00f6rr\u00e5d och brygghus byggdes. 1970 byttes v\u00e4rmepannorna i k\u00f6ken ut till elpannor, elen var ju billig p\u00e5 70- och 80-talen. \u00c5r 2001 s\u00e4nktes \u00a0\u00a0golvet i k\u00e4llaren, golvv\u00e4rme lades in och en gemensam tv\u00e4ttstuga byggdes och elpannorna och varmvattenberedarna i l\u00e4genheterna togs bort och v\u00e4rmen kommer nu fr\u00e5n g\u00e5rdens gemensamma v\u00e4rmepanna via kulvert i marken.<\/p>\n

        \u00a0 Gamla stationsbyggnaden inneh\u00f6ll fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4ntsal och expedition samt l\u00e4genhet f\u00f6r stationsvakten. N\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen upph\u00f6rde k\u00f6pte Birger Svensson banvallen och stationshuset av konkursboet efter JGJ. Stationshuset blev bostad f\u00f6r G\u00e5rdens anst\u00e4llda bl.a. bodde Erik och Agnes Gustafsson d\u00e4r fram till att de flyttade in p\u00e5 Tullebo. Stationshuset s\u00e5ldes 1987 och \u00e4r sedan dess b\u00e5de om och tillbyggt. Gamla banvallen \u00e4r nu \u00e5ter aktuell fast denna g\u00e5ng som g\u00e5ng- och cykelv\u00e4g mellan Kaxholmen och Sk\u00e4rstad, kanske blir det byggnation redan 2009.<\/p>\n

        Gamla huvudbyggnaden<\/u><\/strong><\/p>\n

        2020 - 2023 renoverades den gamla 1700-tals huvudbyggnaden p\u00e5 g\u00e5rden, som nu inrymmer 5 l\u00e4genheter.<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>

        \t\t\t\t
        \n\t\t\t\t\t\t\t
      2. \n\t\t\t\t\t
        \n\t\t\t
        \n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t
        <\/div>\t\t<\/li>\n\t\t<\/ul>\t\t\t\t
          \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
        1. <\/a><\/li>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/ol>\n\n\t\t\t\t
          \n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/em>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t
          \n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/em>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div><\/div><\/div><\/div>
          \t\t\t\t
          \n\t\t\t\t\t\t\t
        2. \n\t\t\t\t\t
          \n\t\t\t
          \n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t
          <\/div>\t\t<\/li>\n\t\t<\/ul>\t\t\t\t
            \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
          1. <\/a><\/li>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/ol>\n\n\t\t\t\t
            \n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/em>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t
            \n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/em>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
            \n
            \n\t

            Djuren p\u00e5 Dr\u00e4ttinge<\/u><\/strong><\/p>\n

            \u00a0 Under 1800-talets senare del var mj\u00f6lkkorna fr\u00e5n g\u00e5rdarna Lyck\u00e5s och Dr\u00e4ttinge riksbekanta p.g.a. sin goda avkastning. Korna p\u00e5 Dr\u00e4ttinge var ren SRB medan de p\u00e5 Lyck\u00e5s \u00e4ven hade inslag av Jersey. Efter ladug\u00e5rdsbranden och en ny ladug\u00e5rd stod f\u00e4rdig p\u00e5 Dr\u00e4ttinge 1920 best\u00e4mdes av d\u00e5varande \u00e4gare Lyck\u00e5s AB att Dr\u00e4ttinge skulle s\u00e4ljas och att \u00e4ven djuren skulle ing\u00e5 vid k\u00f6pet. D\u00e5varande inspektoren p\u00e5 Lyck\u00e5s var en av spekulanterna och ganska s\u00e4ker p\u00e5 att bli ny \u00e4gare av Dr\u00e4ttinge och han valde d\u00e4rf\u00f6r ut de b\u00e4sta korna som fanns p\u00e5 Lyck\u00e5s och Dr\u00e4ttinge och satte dem i ladug\u00e5rden p\u00e5 Dr\u00e4ttinge.<\/p>\n

            \u00a0 Den 31\/12 1926 fanns det p\u00e5 g\u00e5rden 17 h\u00e4star, 3 tjurar, 84 kor, 18 avelskvigor, 27 unga kvigor, 10 kvigkalvar och 2 tjurkalvar.<\/p>\n

            \u00a0\u00a01932 mj\u00f6lkade tv\u00e5 av korna 7\u00a0260 kg mj\u00f6lk, en av dem var Jenni 517 som reda d\u00e5 hade 14 kontroll\u00e5r bakom sig. Medelavkastningen l\u00e5g d\u00e5 p\u00e5 4\u00a0758 kg mj\u00f6lk med 3,75 % fetthalt eller 179 kg sm\u00f6rfett. \u00a0De b\u00e4sta \u00e5ren var mellan 1937 \u2013 1940 d\u00e5 l\u00e5g medelavkastningen p\u00e5 \u00f6ver 200 kg sm\u00f6rfett ingen h\u00f6g siffra idag men d\u00e5 var det riktigt bra. Korna hade en levandevikt i medeltal p\u00e5 600 kg. Birger Svensson var mycket intresserad av korna och var l\u00e5ngt framme b\u00e5de vad g\u00e4llde avel och utfodring. Det s\u00e5ldes mycket livdjur fr\u00e5n Dr\u00e4ttinge och med goda priser, m\u00e5nga tingade p\u00e5 kalvarna redan innan de var f\u00f6dda. Mj\u00f6lkkorna s\u00e5ldes den 19 april 1963 p\u00e5 livdjursauktion p\u00e5 JLS i J\u00f6nk\u00f6ping. M\u00e5nga av korna kom till nya bes\u00e4ttningar d\u00e4r de flesta blev toppkor.<\/p>\n

            \u00a0 Mellan \u00e5ren 1963 och 1975 fanns det inga djur p\u00e5 g\u00e5rden f\u00f6rutom att Bengt n\u00e5gra somrar hade lite tjurar och stutar.<\/p>\n

            \u00a01975 inf\u00f6rskaffades 15 tackor vilka \u00f6kade i antal till 150 st. De f\u00f6rsta tackorna var korsning mellan vit lantras finull och texel senare har baggar av raserna leicester och dorset ocks\u00e5 anv\u00e4nts, dessa raser \u00e4r till enbart f\u00f6r k\u00f6ttproduktion och ull. P\u00e4lsf\u00e5r pr\u00f6vades n\u00e5gra \u00e5r. 1987 drogs antalet ner till ca 30 tackor, vilket fortfarande \u00e4r det antal som finns p\u00e5 g\u00e5rden, huvuddelen av tackorna lammar nu i januari och lammen \u00e4r f\u00e4rdiga till slakt f\u00f6re betesl\u00e4pp vilket betyder att tackorna inte beh\u00f6ver lika bra beten d\u00e5 de inte beh\u00f6ver ge di till lammen.<\/p>\n

            \u00a0\u00a0 N\u00e4r antalet tackor minskade f\u00f6ddes n\u00e5gra omg\u00e5ngar med mellankalv upp sedan gick ist\u00e4llet produktionen \u00f6ver till am- och dikor de f\u00f6rsta kvigorna ink\u00f6ptes 1989. Som mest var det 100 am- och dikor, \u00e5r 2004 \u00e4ndrades EU-bidragen s\u00e5 att bidragen till am- och dikorna f\u00f6rsvann och idag \u00e4r antalet kor ca 45 st. Huvuddelen av korna \u00e4r korsningar mellan charolais och limousin det finns ocks\u00e5 en del renrasiga Limousin. Dessutom finns det drygt 200 ungtjurar som f\u00f6ds upp till slakt. Ungtjurarna som k\u00f6ps in p\u00e5 h\u00f6sten \u00e4r huvudsakligen k\u00f6ttraskorsningar. \u00a0\u00c5rligen g\u00e5r ca 250 storboskap till slakt fr\u00e5n Dr\u00e4ttinge. N\u00e4r det var som mest kor betades marker b\u00e5de p\u00e5 Ulfsn\u00e4s i \u00d6ggestorp och utanf\u00f6r Eksj\u00f6.<\/p>\n

            Markerna ovanf\u00f6r \u00e5krarna var i b\u00f6rjan av 1900-talet i huvudsak betesmarker. I mitten p\u00e5 20-talet planterades en del med gran och resten betades f\u00f6r d\u00e5ligt s\u00e5 att de s\u00e5 sm\u00e5ningom v\u00e4xte igen med sly av gr\u00e5al. Mycket av betena har nu \u00e5ter \u00f6ppnats upp och det \u00e4r ett arbete som st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5r. F\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5g\u00e5r diskussioner med L\u00e4nsstyrelsen som i st\u00e4llet f\u00f6r bete vill att markerna skall vara igenvuxna och bli naturreservat.<\/p>\n

            Gr\u00f6dor p\u00e5 Dr\u00e4ttinge<\/u><\/strong><\/p>\n

            \u00c5krarna p\u00e5 Dr\u00e4ttinge \u00e4r v\u00e4ldigt varierande, n\u00e4rmast Landsj\u00f6n \u00e4r det ren sand f\u00f6r att sedan \u00f6verg\u00e5 till styv lera och l\u00e4ngst upp p\u00e5 h\u00f6jderna \u00e4r det grusblandad mj\u00e4la. De l\u00e4gst liggande \u00e5krarna odlades upp f\u00f6rst efter sj\u00f6s\u00e4nkningarna p\u00e5 1800-talet. 1975 nyodlades ca 7 hektar l\u00e4ngs upp p\u00e5 h\u00f6jderna. Det \u00e4r stora niv\u00e5skillnader p\u00e5 Dr\u00e4ttinge, mellan den l\u00e4gst liggande \u00e5kern och den h\u00f6gsta skiljer det n\u00e4stan 100 meter.<\/p>\n

            \u00a0Vallen har f\u00f6r det mesta haft en central roll d\u00e5 det ofta funnits mycket djur p\u00e5 g\u00e5rden och redan p\u00e5 30-talet sk\u00f6rdade Birger Svensson vallen tidigt f\u00f6r att den d\u00e5 inneh\u00f6ll mycket \u00e4ggvita (idag protein) och med ett sp\u00e4dare vallfoder kunde korna \u00e4ta mer och d\u00e4rmed mj\u00f6lka mer. N\u00e4r det var mindre med djur p\u00e5 70-talet odlades det ist\u00e4llet h\u00f6 f\u00f6r avsalu. F\u00f6rr avsattes alltid en del av vallen till fr\u00f6, det sker inte idag. Vallsk\u00f6rden har alltid varit arbetsintensiv och \u00e4nda in p\u00e5 slutet p\u00e5 50-talel h\u00e4ssjades allt h\u00f6 och det var ett rent handarbete att sedan kl\u00e4 av h\u00e4ssjorna och lasta p\u00e5 vagnar skedde \u00e4ven det f\u00f6r hand. N\u00e4r den f\u00f6rsta frontlastaren kom till g\u00e5rden pr\u00f6vades att ta h\u00e4ssjorna hela men det fungerade inte bra bl.a. f\u00f6r att st\u00f6rarna och linorna ocks\u00e5 f\u00f6ljde med. N\u00e4r skulltorkarna byggdes 1957 var det f\u00e4rdigh\u00e4ssjat ist\u00e4llet fick h\u00f6et torka p\u00e5 slag och k\u00f6rdes sedan in f\u00f6r sluttorkning p\u00e5 skulltorkarna. Vallen togs \u00e4ven som ensilage men \u00e4ven det var ett tungt arbete f\u00f6r att f\u00e5 en bra packning i silorna var tv\u00e5 man fullt sysselsatta med att f\u00f6rdela det hackade gr\u00e4set, \u00e4ven uttagning skedde f\u00f6r hand. N\u00e4r silon var full t\u00e4cktes den med ett lager av sand ca 10 cm vid uttagningens b\u00f6rjan skulle allt \u00f6sas ut igen. Ett \u00e5r pr\u00f6vades att l\u00e4gga en presenning i silon och sedan fylldes den med vatten n\u00e4r sedan ensilaget b\u00f6rjade sjunka n\u00e4r det blev packat, sjunk det snett och allt vatten rann ut. Dagens sk\u00f6rd \u00e4r betydligt enklare, all vallsk\u00f6rd tas som rundbalar b\u00e5de h\u00f6 och ensilage och med rundbalstekniken kan ensilaget vara torrare vilket inneb\u00e4r att ensilaget blir mer l\u00e4tthanterligt.<\/p>\n

            \u00a0 K\u00e5lr\u00f6tter fanns med i v\u00e4xtf\u00f6ljden in p\u00e5 50-talet, det var ett bra foder men det gick \u00e5t mycket folk f\u00f6r att rensa ogr\u00e4s bland plantorna likas\u00e5 var upptagningen ett tungt arbete som skedde f\u00f6rhand d\u00e4rf\u00f6r fick de ge vika f\u00f6r andra gr\u00f6dor. 1932-\u00e5rs sk\u00f6rd var imponerande den uppgick d\u00e5 till 90\u00a0000 kg per hektar. Innan k\u00e5lr\u00f6tterna kunde ges till korna fick man dessutom sk\u00e4ra s\u00f6nder dem och det skedde i en sk\u00e4rmaskin som vevades f\u00f6r hand.<\/p>\n

            \u00a0Majs odlades p\u00e5 f\u00f6rs\u00f6k i b\u00f6rjan p\u00e5 50-talet \u00e4ven lantbrukskonsulenten var inkopplad men man hittade ingen bra och smidig sk\u00f6rdeteknik varf\u00f6r det bara blev ett \u00e5r. 2007 gjordes n\u00e4sta f\u00f6rs\u00f6k med majs nu fungerade sk\u00f6rden smidigare men var tyv\u00e4rr alldeles f\u00f6r dyr s\u00e5 det dr\u00f6jer nog n\u00e5gra \u00e5r igen innan n\u00e4sta f\u00f6rs\u00f6k.<\/p>\n

            \u00a0 Potatis i st\u00f6rre skala kom in i v\u00e4xf\u00f6ljden n\u00e4r korna g\u00e5tt till slakt och odlades i tre \u00e5r -64 \u2013 66. Potatisen plockades f\u00f6r hand i korgar vilket kr\u00e4vde mycket folk och m\u00e5nga korgar 1966 blev dessutom mycket av potatisen frostskadad och fick sl\u00e4ngas. 1976 \u2013 1994 odlades potatis igen nu anv\u00e4ndes maskin vid plockningen vilket underl\u00e4ttade en hel del. F\u00f6r att odla potatis fodras l\u00e4ttare jordar och det finns det inte mycket av p\u00e5 Dr\u00e4ttinge s\u00e5 att ibland arrenderades en del l\u00e4ttare jordar av Lyck\u00e5s. Potatislagret inrymdes i ladug\u00e5rden, men var inte s\u00e4rskilt rationellt och f\u00f6r att bygga nytt potatislager hade det beh\u00f6vts mer l\u00e4mpliga potatisjordar \u00e4n vad som finns i Sk\u00e4rstad dalen d\u00e4rf\u00f6r lades odlingen ner och djuren fick ta hela ladug\u00e5rden i besittning. Mycket av arbetet med potatisen sk\u00f6tte Eva framf\u00f6rallt plockningen p\u00e5 h\u00f6sten och sorteringen p\u00e5 vintern.<\/p>\n

            \u00a0 Spannm\u00e5len har alltid varit den dominerande gr\u00f6dan, Birger Svensson fick flera priser bl.a. hederspris i form av silverfat f\u00f6r bra v\u00e5rvete. De tyngre jordarna p\u00e5 Dr\u00e4ttinge \u00e4r bra vetejordar medan de l\u00e4ttare \u00e4r mer l\u00e4mpade f\u00f6r r\u00e5g. R\u00e5g har dock inte odlats p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n

            Lin odlades n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 50-talet men avl\u00f6stes av raps som sedan dess i stort sett alltid finns med i v\u00e4xtf\u00f6ljden. Sedan 2006 pressas \u00e4ven en del av rapsen fr\u00e4mst f\u00f6r att f\u00e5 ett bra foder till djuren, \u201drapskakan\u201d. En biprodukt blev d\u00e5 rapsoljan, som idag \u00e4r mycket efterfr\u00e5gad.<\/p>\n

            \u00a0Matoljan s\u00e4ljes i hel och halvliterflaskor under ben\u00e4mningen \u201dDr\u00e4ttinge kallpressade rapsolja\u201d. Kallpressad rapsolja inneh\u00e5ller mycket omega3 och omega6 samt flerom\u00e4ttat fett varf\u00f6r den \u00e4r den nyttigaste matoljan man kan anv\u00e4nda. Rapsoljan kan \u00e4ven anv\u00e4ndas till fordonsbr\u00e4nsle.<\/p>\n

            \u00a0 \u00c4rtor odlades f\u00f6rr och f\u00f6rekommer till och fr\u00e5n \u00e4ven nu. \u00c4rtorna anv\u00e4nds i huvudsak till foder medan det f\u00f6rr \u00e4ven ingick \u00e4rtor i naturaf\u00f6rm\u00e5nen till de anst\u00e4llda.<\/p>\n

            \u00a0 Fruktodling har ocks\u00e5 f\u00f6rekommit p\u00e5 Dr\u00e4ttinge. Det var F A Petterson som planterade frukttr\u00e4den 1925 - 29. Odlingen omfattade cirka ett och ett halvt hektar med \u00e4pple- och p\u00e4rontr\u00e4d och n\u00e5gra k\u00f6rsb\u00e4rstr\u00e4d, sortlistan inneh\u00e5ller ett 30-tal olika sorter och ca 250 tr\u00e4d.<\/p>\n

            \u00a0 P\u00e5 70-talel och \u00e4nda in p\u00e5 90-talet var flyghavren ett stort problem p\u00e5 Dr\u00e4ttinge. Den fanns visserligen redan tidigare framf\u00f6rallt under en kraftledning som gick \u00f6ver \u00e5krarna men n\u00e4r spannm\u00e5lshanteringen \u00f6kade kom det in mycket spannm\u00e5l fram g\u00e5rdar med mycket flyghavre och den spred sig snabbt. F\u00f6r att f\u00e5 bukt med flyghavren anst\u00e4lldes ett stort antal skolungdomar varje sommar f\u00f6r att plocka flyghavre och Eva \u00e4gnade flera veckor varje sommar \u00e5t flyghavreplockning. Idag \u00e4r flyghavren borta tackvare ett intensivt plockande samt en st\u00f6rre andel vall i v\u00e4xtf\u00f6ljden.<\/p>\n

            Skogen<\/u><\/strong><\/p>\n

            \u00a0 Skogen var det dominerade p\u00e5 Dr\u00e4ttinge innan g\u00e5rden inf\u00f6rlivades med Lyck\u00e5s. N\u00e4r sedan g\u00e5rdarna delades 1923 beh\u00f6ll Lyck\u00e5s en stor del av Dr\u00e4ttingeskogen och av det som fanns kvar s\u00e5lde Biger Svensson h\u00e4lften. S\u00e5 l\u00e4nge det fanns gott om arbetskraft var skogen ett bra komplement f\u00f6r syssels\u00e4ttning vintertid n\u00e4r det var lugnt p\u00e5 \u00e5krarna. F\u00f6r sk\u00f6tsel av skogen sedan 1970 har Skogss\u00e4llskapet anlitats och numera \u00e4r det Sydved som har uppdraget.<\/p>\n

            Maskiner och teknik genom \u00e5ren<\/u><\/strong><\/p>\n

            \u00a0 Eric Steners tekniska intresse har \u00e4ven g\u00e5tt i arv till s\u00f6nerna. Eric sysslade st\u00e4ndigt med tekniska l\u00f6sningar f\u00f6r att underl\u00e4tta arbetet. T. ex. f\u00f6r att lasta g\u00f6dsel vilket var ett tungt arbete, konstruerade han med hj\u00e4lp av ett vajerspel och en stor sl\u00e4pa med pinnar och ett sluttande plan en anordning s\u00e5 att det gick att lasta g\u00f6dselspridaren full p\u00e5 n\u00e5gra minuter. Likas\u00e5 n\u00e4r tr\u00f6skan f\u00f6rs\u00e5gs med spannm\u00e5lstank s\u00e5 skulle lasset tippas av hemma i magasinet, tipp fanns inte p\u00e5 vagnarna men med hj\u00e4lp av ett spel och elmotor tippades hela vagnen.<\/p>\n

            \u00a0\u00a0 Redan 1932 fanns det en traktor p\u00e5 g\u00e5rden som komplement till h\u00e4starna. Traktorer i n\u00e4mnd ordning den f\u00f6rsta traktor som fanns har jag inte lyckats hitta i n\u00e5gon dokumentation p\u00e5, den kompletterades med en bandtraktor sedan en Lanz med j\u00e4rnhjul, en IH bandtraktor, Farmal H, tv\u00e5 Bolinder Munktell, tv\u00e5 Farmal EMD 50,ytterligare en Farmal H, IH 250 med halvband f\u00f6r skogsk\u00f6rning, IH 275, en Volvo BM Boxer 350, en Volvo BM Buster 320, IH 614, Farmal 806, IH 523, IH 624, IH 724, Farmal 826,IH 574, Fiat 880, Fiat 1100, Fiat 680, Fiat 980, Fiat 1280, H\u00fcrliman 6135, IH 574, New Holland TL 90, MF 8220, Deutz agrotron 135, Fiat 1280, New Holland 5070, MF 7680, New Holland T6<\/p>\n

            \u00a0 N\u00e4r det skall lastas g\u00f6dsel idag anv\u00e4nds inte l\u00e4ngre vinsch utan det \u00e4r frontlastare p\u00e5 traktor eller gr\u00e4vmaskin som g\u00e4ller. Det f\u00f6rsta frontlastaren kom till g\u00e5rden 1956 och monterades p\u00e5 den nyaste EMD 50 traktorn man fick \u00e4ven montera hydraulik p\u00e5 traktorn f\u00f6r det var inte standard p\u00e5 den tiden. F\u00f6rutom att lasta g\u00f6dsel s\u00e5 lastades ocks\u00e5 h\u00f6 fr\u00e5n h\u00e4ssjorna direkt p\u00e5 h\u00f6lasset. Det h\u00f6ll p\u00e5 att g\u00e5 riktigt illa vid ett tillf\u00e4lle n\u00e4r traktorn med lastaren i topp v\u00e4lte i en backe, traktorf\u00f6raren Arvid Sw\u00e4rd han att hoppa av n\u00e4r traktorn rullade runt och \u00e4ven traktorn klarade sig n\u00e4stan oskadd. Arvid v\u00e4lte ytterligare en g\u00e5ng med en traktor n\u00e4r den skenade i en utf\u00f6rsbacke, det slutade lyckligt \u00e4ven den g\u00e5ngen.<\/p>\n

            \u00a0 \u00c5r 1972 byttes IH 523 som d\u00e5 var den traktorn som var utrustad med frontlastare ut mot en begagnad trakorgr\u00e4vare IH 2275 vilken var till mer nytta d\u00e5 det fanns gott om t\u00e4ckdiken som beh\u00f6vdes repareras och stora stenar som skulle plockas bort. S\u00e5 sm\u00e5ningom blev det tid \u00f6ver att gr\u00e4va \u00e5t andra utanf\u00f6r g\u00e5rden och ytterligare gr\u00e4vmaskiner anskaffades. 1981 \u00f6vertog Ragnar Stener gr\u00e4vmaskinerna och entreprenadverksamheten. N\u00e5gon ny frontlastare till traktorerna kom inte till g\u00e5rden f\u00f6rr\u00e4n 1993 d\u00e5 rundbalarna gjorde sitt int\u00e5g p\u00e5 Dr\u00e4ttinge. F\u00f6r att klara lyft av g\u00f6dningspallar och andra tunga lyft p\u00e5 g\u00e5rden skaffades 1974 en begagnad ASEA-gaffeltruck fr\u00e5n -64 som var i tj\u00e4nst fram till 2020.<\/p>\n

            F\u00f6rsta sk\u00f6rdetr\u00f6skan en Massey Harris 8,5\u2019 kom 1952 som kompletterades med en bogserad Aktiv tr\u00f6ska 5\u2019 -63 n\u00e4r korna f\u00f6rsvann och spannm\u00e5lsarealen \u00f6kade, n\u00e4sta en MF 87 8,5\u2019 -64, MF 87\u00a0 10\u2019-67, MF 510 12\u2019 -68, MF 520 14\u2019 -75 och Laverda 3700 16\u2019 -86 New Holland 5080 20\u2019 -2018. Tr\u00f6skorna storlek m\u00e4ts oftast hur brett sk\u00f6rbordet \u00e4r och det m\u00e4ts i fot \u2019 ca 30 cm eller 12 tum\u2019\u2019, att m\u00e4ta bredden i fot \u00e4r kvar sedan gammalt d\u00e5 b\u00e5de sj\u00e4lvbindare och sl\u00e5ttermaskiner m\u00e4ttes i fot.<\/p>\n

            F\u00f6r transporter inom g\u00e5rden fanns 5 vagnar med gummihjul en f\u00f6r enbet och de andra f\u00f6r par- h\u00e4star vilka sedan f\u00f6rs\u00e5gs med dragst\u00e5ng f\u00f6r traktor. 1968 ink\u00f6ptes en k\u00e4rra och en vagn med hydraulisk tipp tillverkade vid Siringe Smidesverkstad de anv\u00e4ndes n\u00e5gra \u00e5r f\u00f6r spannm\u00e5lstransport till J\u00f6nk\u00f6ping och senare f\u00f6r potatis. 1973 ink\u00f6ptes en \u00d6verums systemvagn med ett antal spannm\u00e5lscontainers och en dumpercontainer det var ett v\u00e4ldigt smidigt system f\u00f6r inomg\u00e5rdstransporter.<\/p>\n

            Bevattning inf\u00f6rskaffades 1944 f\u00f6r att vattna kulturbetena n\u00e4rmast sj\u00f6n som \u00e4r v\u00e4ldigt torkben\u00e4gna. Anl\u00e4ggningen kostade 7\u00a0200 kr inkl. montage. En likadan bevattningsanl\u00e4ggning k\u00f6ptes ocks\u00e5 in p\u00e5 Lyck\u00e5s men de anv\u00e4ndes bara n\u00e5gra \u00e5r och blev sedan st\u00e5ende p.g.a. att det var tunga r\u00f6r som skulle flyttas ofta. \u00d6verenskommelse med J\u00f6nk\u00f6pings stad om uttag av vatten fr\u00e5n Landsj\u00f6n innebar att G\u00e5rden skall betala 2 \u00f6re per m3 och 12 kr fast avgift \u00e4ndrades senare till en fast avgift d\u00e5 en vattenm\u00e4tare skulle kosta 360 kr vilket var betydligt mer \u00e4n vad vattnet skulle kosta under en 5-\u00e5rs period.<\/p>\n

            \u00a0\u00a0N\u00e4r potatisodlingen \u00e5terupptogs i slutet av 70-talet ink\u00f6ptes en bevattningsmaskin och aluminiumr\u00f6r med en dieseldriven vattenpump. Bevattningssystemet byggdes senare ut med nergr\u00e4vda r\u00f6r och en stor eldriven pump, ytterligare tv\u00e5 bevattningsmaskiner anskaffades. Bevattningsanl\u00e4ggningen var f\u00e4rdigutbyggd 1987 s\u00e5 att i stort s\u00e4tt samtliga \u00e5krar kan bevattnas och \u00e4ven en damm byggdes f\u00f6r att f\u00e5 en bra vattentillf\u00f6rsel till bevattnings-anl\u00e4ggningen. 1987 \u2013 89 anv\u00e4ndes bevattningen \u00e4ven f\u00f6r att tillf\u00f6ra extra kv\u00e4ve till spannm\u00e5len f\u00f6r att dels h\u00f6ja sk\u00f6rden och dels proteinet i k\u00e4rnan d\u00e5 betalades ett till\u00e4gg om proteinhalten var h\u00f6g. N\u00e4r vi kom med i EU sj\u00f6nk spannm\u00e5lspriserna och alla till\u00e4gg f\u00f6rsvann ist\u00e4llet betalade EU ett bidrag f\u00f6r spannm\u00e5lsodling.<\/p>\n

            Att k\u00f6ra rakt med maskinerna \u00e4r inte alltid s\u00e5 l\u00e4tt, p\u00e5 s\u00e5maskiner har det n\u00e4stan alltid funnits mark\u00f6rer att k\u00f6ra efter men p\u00e5 andra maskiner har man f\u00e5tt hitta p\u00e5 andra l\u00f6sningar ofta sattes det ut k\u00e4ppar eller som Erik Gustafsson kom p\u00e5 att han kunde s\u00e4tta ut sm\u00e5 buskar han hittade i dikeskanterna dem slapp man ju dessutom g\u00e5 ut och h\u00e4mta n\u00e4r det var f\u00e4rdig k\u00f6rt. 1978 sattes det p\u00e5 sparmarkering p\u00e5 s\u00e5maskinen vilket innebar att man till efterf\u00f6ljande k\u00f6rningar p\u00e5 f\u00e4ltet hade sp\u00e5r att k\u00f6ra i. \u00c4ven skummarkering har anv\u00e4nt men problemet med detta \u00e4r att skumbollarna kan bl\u00e5sa iv\u00e4g n\u00e4r det bl\u00e5ser och k\u00f6r man d\u00e4r det \u00e4r pl\u00f6jt och oj\u00e4mnt flyger de \u00e5t alla h\u00e5ll. Nuf\u00f6rtiden k\u00f6r vi efter satteliter d.v.s. en GPS-motagare i traktorerna skall tala om hur vi skall k\u00f6ra f\u00f6r att det skall bli rakt och r\u00e4tt avst\u00e5nd till f\u00f6rra draget.<\/p>\n

            Anst\u00e4llda att minnas<\/u><\/strong><\/p>\n

            Erik Gustafssons far fick arbete i ladug\u00e5rden 1918 och h\u00e4mtades med familj och bohag \u00a0p\u00e5 Tolarp i J\u00f6nk\u00f6ping med tv\u00e5 h\u00e4stskjutsar. Erik var d\u00e5 nio \u00e5r och var ett av nio barn i familjen och de fick bo i ett rum och k\u00f6k. Efter skolan b\u00f6rjade Erik att arbeta p\u00e5 g\u00e5rden i arbetsuppgifterna ingick bl.a. att kl. fem p\u00e5 morgonen t\u00e4nda eld i kakelugnarna i huvudbyggnaden. Efter v\u00e4rnplikten som ryttare p\u00e5 A6 arbetade han som chauff\u00f6r i Hakarp i ett \u00e5r d\u00e4refter var han Dr\u00e4ttinge trogen. 1 november 1938 blev han f\u00f6rk\u00f6rare med en \u00e5rsl\u00f6n p\u00e5 975:- och bostad samt naturaf\u00f6rm\u00e5ner 450 kg vete, 450 kg r\u00e5g 400 kg havre 50 kg \u00e4rtor och 1460 l oskummad mj\u00f6lk. F\u00f6r ljus fick han betala 20:- kr och f\u00f6r str\u00f6m till radio 10:- per \u00e5r. Erik blev 1939 r\u00e4ttare och arbetade som det fram till sin pensionering. \u00c4ven efter pensioneringen fortsatte han att arbeta p\u00e5 Dr\u00e4ttinge. \u00a0F\u00f6rutom att arbeta p\u00e5 heltid p\u00e5 Dr\u00e4ttinge hade han eget jordbruk, 1953 k\u00f6pte han granng\u00e5rden Tullebo d\u00e4r han och Agnes hade ett tiotal mj\u00f6lkkor de sk\u00f6tte dessutom en tid g\u00e5rden som var Agnes f\u00f6r\u00e4ldrahem i Fl\u00e4ttinge.<\/p>\n

            \u00a0 Som f\u00f6rk\u00f6rare p\u00e5 Dr\u00e4ttinge eftertr\u00e4ddes Erik av Kalle Eklund och n\u00e4r han slutade blev Axel Karlsson f\u00f6rk\u00f6rare men d\u00e5 var vi inne p\u00e5 50-talet och traktorerna tog \u00f6ver efter h\u00e4starna.<\/p>\n

            \u00a0 Erik var \u00e4ven duktig som snickare och har varit till stor hj\u00e4lp n\u00e4r b\u00e5de ekonomibyggnader och bostadshus har reparerats och byggas om. N\u00e4r alla br\u00f6derna Stener arbetade p\u00e5 g\u00e5rden och som b\u00e4st h\u00f6ll p\u00e5 att bygga om sade Erik \u201dsl\u00e5 nu inte i f\u00f6r m\u00e5nga spikar pojkar det skall snart byggas om igen\u201d, han visste ju han hade varit med ett tag.<\/p>\n

            N\u00e4r Eva b\u00f6rjade k\u00f6ra traktor protesterade Erik f\u00f6r han tyckte inte att det passade sig men s\u00e5 sm\u00e5ningom accepterade han det och blev ist\u00e4llet en v\u00e4ldigt bra instrukt\u00f6r.<\/p>\n

            Erik var en stor tillg\u00e5ng f\u00f6r Dr\u00e4ttinge, b\u00e5de f\u00f6r g\u00e5rden och oss alla personligen.<\/p>\n

            \u00a0 G\u00f6te Johansson kom till Dr\u00e4ttinge strax efter kriget och ersatte Pettersson som ladug\u00e5rdsf\u00f6rman och han stannade fram till 1957 n\u00e4r det best\u00e4mdes att ladug\u00e5rden skulle byggas om till l\u00f6sdrift. Det ville han inte vara med om s\u00e5 han slutade och b\u00f6rjade i st\u00e4llet arbeta p\u00e5 Munksj\u00f6. Det var m\u00e5nga blivande veterin\u00e4rer som fick sin f\u00f6rsta utbildning i djurv\u00e5rd som praktikanter i ladug\u00e5rden under ledning av G\u00f6te, han tog \u00e4ven v\u00e4l hand om dem p\u00e5 fritiden. Det inte G\u00f6te kunde om djuren det var knappast v\u00e4rt att veta. F\u00f6rutom det var han \u00e4ven duktig p\u00e5 att rita och m\u00e5la, han t\u00e4ljde \u00e4ven i tr\u00e4 b\u00e5de gubbar och tavlor.<\/p>\n

            \u00a0 F\u00f6rr sades det att Dr\u00e4ttinge var s\u00e5 stort att d\u00e4r gick det tre med k\u00e4pp. Att g\u00e5 med k\u00e4pp innebar att de inte deltog i arbetet ute p\u00e5 f\u00e4ltet. F\u00f6rutom \u00e4garen fanns det f\u00f6rvaltare och\/eller inspektor det fanns r\u00e4ttare blev senare arbetande r\u00e4ttare. R\u00e4ttaren var den som s\u00e5g till att arbetet blev utf\u00f6rt ute p\u00e5 f\u00e4lten och inne i ladug\u00e5rden var det ladug\u00e5rdsf\u00f6rmannen som best\u00e4mde. Det r\u00e5dde ofta os\u00e4mja mellan de som arbetade i ladug\u00e5rden och de som var ute.<\/p>\n

            \u00a0 Idag ser man ofta ensamma traktorer ute p\u00e5 f\u00e4lten men p\u00e5 h\u00e4stens tid arbetade man som regel i lag och d\u00e5 var det f\u00f6rk\u00f6raren som l\u00e5g i t\u00e4ten och best\u00e4mde takten och det g\u00e4llde \u00e4ven vid k\u00f6rning till och fr\u00e5n skogen p\u00e5 vintern. Erik var inte s\u00e5 popul\u00e4r som f\u00f6rk\u00f6rare, de sa att han drev h\u00e4starna f\u00f6r h\u00e5rt, men det kan kanske vara s\u00e5 att de andra h\u00e4stf\u00f6rarna inte orkade h\u00e4nga med i Eriks tempo, det var som regel full fart fr\u00e5n morgon till kv\u00e4ll. Numera finns ingen av dessa befattningar kvar p\u00e5 Dr\u00e4ttinge.<\/p>\n

            \u00a0\u00a0 Under m\u00e5nga \u00e5r fanns det inga anst\u00e4llda p\u00e5 g\u00e5rden f\u00f6rutom Eva och Bengt. Varefter djurantalet i ladug\u00e5rden v\u00e4xte blev det s\u00e5 sm\u00e5ningom n\u00f6dv\u00e4ndigt att ut\u00f6ka arbetsstyrkan. 1998 anst\u00e4lldes Daniel Johansson fr\u00e5n Mykinge och han arbetade fram till maj 2004. P\u00e5 senare \u00e5r har det tillkommit fler f\u00f6retag p\u00e5 g\u00e5rden bl.a Dr\u00e4ttinge Battlecamp och Dr\u00e4ttinge Tryck och Design vilket g\u00f6r att arbetsstyrkan p\u00e5 g\u00e5rden har f\u00e5tt \u00f6ka n\u00e5got igen.<\/p>\n

            Arbetsstyrkan p\u00e5 Dr\u00e4ttinge idag best\u00e5r av Claes Stener, Hampus Henrysson, Tomas Lindblom och Emil Karlsson mfl. deltidsarbetare<\/p>\n

            Andra Verksamheter<\/u><\/strong><\/p>\n

            \u00a0 I K Vista hade fotbollsplan p\u00e5 Lyck\u00e5s och anv\u00e4nde baracken uppe vid Lilla Lyck\u00e5s som klubbstuga. 1953 uppvaktade klubben med dess ordf\u00f6rande Herbert Karlsmo i spetsen Eric Sterer f\u00f6r de ville anl\u00e4gga en idrottsplats p\u00e5 Dr\u00e4ttinges mark n\u00e4ra Kaxholmen. De fick d\u00e5 arrendera mark och byggde en fotbollsplan med l\u00f6parbanor och ett mindre hus f\u00f6r omkl\u00e4dning och lite f\u00f6rr\u00e5d. Senare har ett st\u00f6rre klubbhus byggts och ytterligare en fotbollsplan har anlagds.<\/p>\n

            En motocrossbana b\u00f6rjade anl\u00e4ggas p\u00e5 Dr\u00e4ttinge 1963. Det var framf\u00f6r allt Ragnar och hans kamrater som b\u00f6rjade med att k\u00f6ra motocross uppe i backarna d\u00e4r det tidigare var ett grustag. De bildade Vista motorklubb efter n\u00e5got \u00e5r kom Huskvarna motorklubb med G\u00f6te Karlsmo i spetsen och ett samg\u00e5ende skedde. D\u00e4refter drev Huskvarna motorklubb motocross-verksamhet p\u00e5 Dr\u00e4ttinge fram till och med 1999. Dr\u00e4ttinge banan var en av de b\u00e4sta motocrossbanorna i Sverige och d\u00e4r k\u00f6rdes b\u00e5de SM- och VM-t\u00e4vlingar. Pga. att man inte sk\u00f6tte sina \u00e5tagande som klubb s\u00e5 f\u00f6rl\u00e4ngdes inte kontraktet. S\u00e5 nu h\u00f6rs \u00e5ter f\u00e5gels\u00e5ngen.<\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>

            \t\t\t\t
            \n\t\t\t\t\t\t\t
          2. \n\t\t\t\t\t
            \n\t\t\t
            \n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t
            <\/div>\t\t<\/li>\n\t\t<\/ul>\t\t\t\t
              \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
            1. <\/a><\/li>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/ol>\n\n\t\t\t\t
              \n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/em>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t
              \n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/em>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div><\/div><\/div><\/div>
              \t\t\t\t
              \n\t\t\t\t\t\t\t
            2. \n\t\t\t\t\t
              \n\t\t\t
              \n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t
              <\/div>\t\t<\/li>\n\t\t<\/ul>\t\t\t\t
                \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t
              1. <\/a><\/li>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/ol>\n\n\t\t\t\t
                \n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/em>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\t
                \n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/em>\n\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
                \n
                \n\t

                H\u00e4r f\u00f6ljer lite l\u00e4nkar p\u00e5 tidningsartiklar om g\u00e5rden.<\/u><\/span><\/strong><\/p>\n

                \n<\/div>\n<\/div><\/div>

                \n
                \n\t

                https:\/\/www.jp.se\/2023-04-23\/sa-har-kanda-odehuset-forvandlats-hade-tagit-emot-att-riva\/<\/a><\/p>\n

                https:\/\/www.jp.se\/2020-07-23\/rikskanda-odehuset-fran-1700-talet-blir-lagenheter-finns-ett-jatteintresse\/<\/a><\/p>\n

                https:\/\/www.sverigesradio.se\/artikel\/7519933<\/a><\/p>\n

                https:\/\/www.jp.se\/2023-09-08\/odehus-claes-vill-satsa-igen-nu-far-han-nobben-av-politikerna\/<\/a><\/p>\n

                https:\/\/www.jp.se\/2024-01-12\/claes-fick-nej-nu-vill-han-locka-med-attraktiva-villatomter-igen\/<\/a><\/p>\n

                https:\/\/www.jp.se\/2024-02-10\/bildextra-lonndorr-och-tre-generationer-folj-med-in-i-unika-herrgarden\/<\/a><\/p>\n

                https:\/\/www.jp.se\/2025-08-14\/manga-tjanar-extrema-mangder-men-inte-bonden\/<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

                […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1691","page","type-page","status-publish","hentry","post"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dr\u00e4ttingeg\u00e5rd.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1691","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/dr\u00e4ttingeg\u00e5rd.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/dr\u00e4ttingeg\u00e5rd.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dr\u00e4ttingeg\u00e5rd.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dr\u00e4ttingeg\u00e5rd.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1691"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/dr\u00e4ttingeg\u00e5rd.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1691\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1799,"href":"https:\/\/dr\u00e4ttingeg\u00e5rd.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1691\/revisions\/1799"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dr\u00e4ttingeg\u00e5rd.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1691"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}